Tjoho vattnet är tillbaka

Planen för idag var att duscha hemma hos mamma efter jobbet. Men vattnet kom tillbaka idag så nu blir det en dusch här hemma istället.

Snacka om att man är bortskämd med fri tillgång till hur mycket vatten som helst. Det är en lyx som man inte tänker på förrän man en dag inte har tillgång till det. Nåja nu är ordningen återställd och allt är som vanligt.

Fullt upp i mitt liv just nu, väldigt intensivt på jobbet och lite träffar med vänner inbokat i helgen. Allt hade varit bra om Bella hade varit här. Nu saknas hon varje dag och ibland tror jag att jag helt enkelt är tokig som inte kan acceptera fullt ut att hon faktiskt aldrig mer kommer hem. Ibland tänker jag att hon kommer snart hem och allt är som vanligt igen. Trots att jag vet att det aldrig kommer ske. Jag kunde inte rädda min tös och det gör fruktansvärt ont. Vi går mot september och snart är det hennes födelsedag 😥

Älskar mina barn och det är fruktansvärt smärtsamt att tvingas leva utan båda två här på jorden. Detta liv har jag inte själv skapat, det har påtvingats mig.

Tack och lov att jag har min fina goa son, utan honom hade jag gett upp för länge sen.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vatten är en självklar lyx

Fick ett samtal idag klockan 18.05 om att vattnet här hemma är avstängt men kommer vara igång klockan 18.00-19.00 så att man kan passa på och fylla upp vatten. Imorgon ska man försöka åtgärda problemet med en vattenläcka. Ringer sonen och ger honom uppdraget då jag inte är hemma. Här är en bra anledning till att ha vuxna barn boendes hemma 🙂 Kommer på att det inte bara gäller vatten för te utan för toaletten och duschen också.

Skyndar mig hem och väl hemma har jag 13 minuter på mig att duscha och använda toaletten på ett normalt sätt. Sonen har bunkrat upp vatten till oss. Men hur väl är man förberedd för en sån här situation? Ja inte jag i alla fall så vi hade inte möjlighet att spara på oss så mycket vatten.

Vatten för toalettbesök, inklusive en stor vattenkanna som inte kom med på fotot.

image

Vatten för te (livsviktigt), matlagningen anpassar vi om det behövs.

image

Plan B om de inte kan fixa vattnet imorgon: Sova över hos mamma som garanterat har vatten.

Det är vid såna här tillfällen som man inser hur bortskämd man är med vatten i kranarna. Har dragit i kranen ett par gånger, ska bara…… och inser att jag verkligen inte har vatten.

Lämnade en påse med kläder till en man utanför IKEA i helgen, så glad han blev. Vill man hjälpa men inte ge pengar ska man veta att de gärna tar emot kläder, sovsäckar, täcken med mera. Sen lämnar jag ganska ofta även till Stads missionen i Malmö. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Min pappa har varit alkoholist hela sitt vuxna liv, han har haft egen lägenhet i många år som socialen (när han inte längre kunde arbeta pga sin alkoholism) såg till att betala innan de betalade ut de pengar han fick av dom. När han blev förtidspensionär på grund av sin alkoholism, fick han utbetalt sin pension direkt in på sitt konto och skulle sen själv betala hyran. Han valde då spriten istället för att betala hyran. Han blev av med sitt boende och har varit hemlös under en period. Hur länge vet jag inte exakt för vi hade inte kontakt på 18 år. Han har även bott i husvagn på en campingplats och sedan på härbärge tills vi fick in honom på ett hem. När jag ser en hemlös person tänker jag att om det hade varit min förälder hade jag önskat att medmänniskorna behandlade honom/henne med respekt trots hans/hennes missbruk. Därav hälsar jag alltid om jag möter och får ögonkontakt med en utsatt människa oavsett etnicitet och situation.

Tänker lite extra på min biologiska pappa idag, som även han lämnade oss för tidigt och ärrad av sitt missbruk. Jag hann återförenas med honom, 1 och 1/2 år fick vi. Jag tog kontakt med honom på farsdag 2012, hade mist min moster ett par månader tidigare och insåg att jag kanske kommer ångra mig om jag inte hör av mig innan det är försent. Jag var förbannad på hans missbruk som tagit honom ifrån mig och bröt helt med honom. Han var fri från sitt missbruk sedan cirka 3-4 år innan han dog i mars 2014. I juli dog sedan min dotter, och livet rasade fullständigt.

Saknar min tös.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Eu-emigranter, Familjen, Hemlösa | Lämna en kommentar

Nu är det nästan officiellt

Ja men bara nästan för jag skyller än så länge på vädret. Tog lite tid innan jag ville erkänna för mig själv att det faktiskt kan vara som så att jag har hamnat i klimakteriet, jag är med andra ord kanske en klimakteriekärring. Men bara kanske, det kan ju faktiskt bero på vädret också. Har i förbyggande syfte förvarnat Samir, hahahaha. Han visste inte vad jag snackade om. Får dom inte lära sig i skolan att mammor kan få kärringakörningar och att man då bör hålla sig på avstånd alternativt i alla fall försöka att inte reta upp dom?

När man drabbas av ett trauma i sitt liv tar kroppen stryk. En massa konstiga saker händer med den. Man får än det ena än det andra. Ibland är det falskt alarm och ibland är det ett faktum. Falskt alarm har jag haft i form av känslan att ha fått hjärtinfarkt, domningar i ansiktet, armar och ben vilket gjort mig orolig för att ha varit på väg att drabbas av stroke. Naturligtvis har jag haft en jättebra läkare som direkt har kopplat upp mig på EKG och tagit sig tid att lyssna och lugna mig. Ångest kan verkligen sätta fart på hjärtat. Domningarna finns kvar men inte i samma styrka som tidigare. Från att ha velat dö gick jag till känslan: jag kan fan i mig inte dö ifrån Samir nu. Den oron fick jag bearbeta i terapi. Där fick jag även bearbeta att jag haft suicidtankar och höll på att lämna min son. Det gör ont än idag att jag utsatte honom för det, att jag hade tänkt lämna honom. Men min son är klok och vuxen så vi har kunnat prata om det.

Utöver det har jag gått upp mycket i vikt efter att ha varit liggandes större delen av dygnet det första året efter tragedin som tog min dotter ifrån mig (samt en ätstörning på det). Det ledde till enorma smärtor i kroppen som tog lång tid på sig att försvinna igen. Nu är det bara lite värk kvar som jag kan tänka mig kan bero på att jag inte har rört mig så mycket som jag skulle ha behövt göra. Viktuppgången gör också att man inte fryser lika lätt som när man är smalare, därav vill jag gärna tro lite till att jag inte har hamnat i klimakteriet utan att det är vikten som ger mig värmeattacker. Återstå att se till vintern, suck.

Vaknade tidigt idag och möttes av denna fina syn när jag tittade ut genom sovrumsfönstret.

image

Dags att ta bort poolen för i år men denna gång ska den bort helt. Har påbörjat det hela genom att tömma ut det mesta av vattnet. Jag ska inte ha pool längre, hoppas ju på ett underbart campingliv nästa sommar. Letar husvagn och väntar på att campingsäsongen ska ta slut så att campingen kan ge mig besked om jag får en plats eller ej för ett campingliv året runt. Har köplats nummer två så nu är det bara att hålla tummarna. Fortsätter att leta efter alternativa platser men det finns inte så många att välja på om man vill ha husvagnen på plats året om. Sen är ett krav att det ska vara inom lagom avstånd så att jag kan vara där på helgerna utan att behöva köra alldeles för långt.

Passade på att svalka av mig ute i trädgården i kväll medan jag åt kvällsmaten. Visst var det väldigt kvavt i eftermiddags??

image

Det går inte en dag utan att jag tänker på Bella och pratar med henne. Livet har varit jävligt taskigt och det är överjävligt att förlora sitt älskade barn.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Hälsa, Samir, Sorg, Vikt | 1 kommentar

Släktträff – alla utom Bella är där

Det gör lika ont varje gång släkten träffas och alla är där förutom Bella. Jag undrar hur lång tid det ska vara så. Upphör det att göra ont? Eller kommer  det fortsätta för alltid?

Tänder Bellas ljus när jag kommer hem. Känns så konstigt att hon verkligen aldrig mer kommer hem. Det gör ont, fruktansvärt ont. Släcker ljusen nu när jag ska lägga mig, pussar hennes foto och säger god natt.

Detta jävla liv önskar jag ingen, förutom den som orsakat mig denna sorg, detta lidande. Hatet flödar lite extra ikväll…………

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Kurs, kreativitet och en massa måsten


Lång dag med massor av kul med människor som delar mitt intresse för andlighet. Fortsätter med mitt intresse nu när kursen återigen startar till hösten efter sommaruppehåll.

Ibland är det väldigt kreativt att vara bekväm. Kokar ägg och potatis samtidigt, sen steker jag potatisen i olivolja med havssalt, timjan och basilika. Till det har jag gravad lax och hovmästarsås, mums.

image image

Dagens inköp blev en lila Lotusblomma för värmeljus och en liten orosdocka gjord av mayaindianerna i Guatemala. Viska din oro och lägg den under kudden på natten. När du vaknar på morgonen är oron borta. Fungerar det? Om man tror på det skulle det nog fungera. Tror jag på det? Vet inte men söt är den.

Lång lista med en massa måsten, suck. Såna listor tycker jag inte om men sakerna måste ju bli gjorda. Skönt när man kan stryka saker på den.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Varför? Ett ord som ofta dyker upp i mitt huvud.

En kväll i läsandets tecken, te och chokladpudding till det.

image

En dag kvar sen är det helg igen 😊

Varför just Bella? Varför mitt barn? Saknar henne så fruktansvärt mycket.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Spegel, spegel på väggen där…..

Första skoldagen med nya elever, alltid lika roligt när eleverna kommer till skolan efter sommaren. Möter nya och gamla elever. Fullt ös, mycket som ska falla på plats men också väldigt givande. En trött Jenny ska nu krypa ner i sängen med en hjärna som går på högvarv. Undrar om det går att somna, men bättre en hjärna full med jobbtankar än en med sorg och grubblerier.

Hur många har en taskig spegel på sin arbetsplats? En sån som brutalt visar den krassa verkligheten? Jag har en sån och den speglar min figur större delen av dagen. Brutalt ärlig är den, suck. Måste finna motivation till att göra något åt det. Konditionen är på noll, flåsar som en valross när jag exempelvis går upp för trappor. Viktväktarna nästa? Om i fall att så passade jag på att nalla några godisbitar från Samir ikväll 😵😊

Funderar på hur jag ska framföra till mina kolleger att spegeln ska bort 😂😂

Ibland är det rätt skönt att bara ha i-landsbekymmer. Dom brukar gå att lösa.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Pizza med kallrökt lax och ont i fötterna

Provat en för mig ny pizza, en med räkor, kallrökt lax, ruccola och sparris. Mums, vad god den var.

image

Mycket att göra på jobbet idag och hade valt fel skor för allt rännande fram och tillbaka. Aj, aj, aj, nu har jag dom i högläge så att svullnaden kan lägga sig. Men fin var jag i mina svarta sandaler som har en lite högre med bred klack 😁 Vill man vara fin får man lida pin.

Idag fick jag frågan hur många barn jag har och hur gamla dom är. Att svara Samir och han är 25 år är lätt. Men sen vacklade jag lite, skulle jag nämna Bella? Det är ju ett ganska säkert kort för att dämpa stämningen bland folk. Bestämde mig för att då får det bli så, för jag måste nämna Bella. Hon är ju mitt barn även om hon inte finns här på jorden längre. Jag är och förblir en mamma med två barn.

I bilen sen ett par timmar senare kom tårarna och jag bestämde mig för att aldrig mer vackla i mitt svar. Det känns som att jag förnekar henne om jag inte säger som det är: Jag har två barn, ett här på jorden och ett i himlen.

Bilen är för mig ett ställe där jag fäller en och annan tår, låter dom rinna. Torkar bort dom och sen är jag på banan igen. Väl hemma vill jag inte att Samir ska märka det. Han har fått vara med om så mycket redan och jag vet att han har koll på mig. Så för att underlätta för honom så undanhåller jag honom en del av min sorg.

Han behöver se att hans mamma fixar det här och går framåt i livet. Jag höll på att svika honom och har lovat att aldrig någonsin utsätta honom för det igen. Det löftet tänker jag hålla. Jag var på väg att lämna livet och återförenas med Bella. Men jag bad om hjälp och Samir vet att det inte betyder att jag älskar Bella mer än honom. Utan att det handlade om att jag inte kunde hantera att ett av mina barn dött. Ett av mina barn hade brutalt tagits ifrån mig. Jag hade ingen möjlighet att rädda mitt barn. Det gör ont, fruktansvärt ont. Den smärtan lever jag med samtidigt som jag gör vad jag kan för att leva och inte bara överleva.

Tittar på Bellas foto, ljusen är tända, tårarna rinner…… Saknar att få pussa och krama henne. Önskar så att detta bara var en mardröm. Men detta är en mardröm som nu har pågått i två år och som aldrig kommer ta slut.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Sol och värme samt en trött Jenny

Att man kan bli så trött emellanåt att man verkligen inte orkar mer. Hjärnan fullkomligt strejkar och orkar inte ta in mer viktiga saker. Men lägga pussel och bläddra i en tidning är väldigt avkopplande vid såna tillfällen. Åt kvällsmaten ute och fick en stunds välbehövlig återhämtning med frisk luft och härlig värme.

Sängen lockar och där ska jag nu bädda ner mig.

Släckt Bellas ljus, pussat henne och sagt god natt ❤️ En kvällsritual som jag gör varje kväll. Berättar att jag saknar henne och att livet är tomt utan henne. Jag småpratar ofta med Bella, ett sätt för mig att få ha kvar henne i mitt liv.

Innan jag lägger mig knackar jag på dörren till Samirs rum och säger god natt till honom också.

Nu är årsdagen förbi och nu går vi mot Bellas födelsedag. En dag som också gör ont men som jag bestämt mig för att ha som glädjens dag. Det var dagen då min lilla prinsessa föddes, den ska firas med ljusa minnen och Bellas favorit kladdkaka. ❤️


 

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Fem dagar senare kom resväskan hem

Tjohoo…. Samirs väska kom hem idag, fem dagar efter honom. Levererades så fint till dörren av Jetpack. Lyckades återigen få till det och fick sagt att det är bättre att resa bort med mamsen för hennes bagage kommer minsann inte bort 😊 Zimon nämnde resa, sol och värme. Jag hintade direkt till båda att jag gärna följer med om de vill resa till värmen 😂 Blev nog mest bottennapp 😂

Middag med Simon och Zamir, så mysigt att få ha dom båda som matsällskap 😊

Ett samtal idag och tankarna blev många, ännu ett samtal kom om att man rensat på Bellas plats på kyrkogården. Helt okej när det gäller vissna blommor, vilket jag tror ingår i den avgift jag betalt för platsen som är en asklundsplats. Om inte, så var det ju snällt gjort. Men det har hänt att man plockat undan mer för att vi inte har följt reglerna. Fast det var länge sen. Måste dit och kolla men blev lugn när allt var kvar.  Till och med glasvasen som jag vet var i farozonen för att plockas bort. Tände ljusen och pratade med min tös. Ut på vägplatsen och plockade undan allt som vissnat där ute.

Åter hemma och fixar lite med jobbsaker.

image

Ett ljus jag tände till Bella när jag var i Kefalonia. Min fina älskade tös, så saknad.  Läs mer

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar