Bio och god mat, behöver ljusglimtar i mitt liv

Jag är inte inne och bloggar varje dag längre men det är för att jag oftast bloggar om min sorg och min saknad. Det gör att jag lite grand fastnar i de mörka tankarna och det är något jag jobbar med att inte göra. Jag måste fokusera på att få ett fungerande liv med livskvalitet. Att stanna i mörkret och de mörka tankarna är inte ett alternativ och det förgör mig bara. Jag måste finna ljusglimtarna i mitt liv och få ihop ett liv som känns okej för mig. Ett liv utan Bella (utan båda mina barn) kan aldrig bli ett 100 % bra liv men jag strävar efter ett liv som i alla fall är okej.

Ett steg i rätt riktning var en härlig kväll i Lund i går med en min fina vän Katharina. Vi såg först Hundraettåringen som smet från notan. Helt klart sevärd. Därefter åt vi en god laxmiddag med pannacotta till efterrätt. Medan jag var borta hade Samir en spelkväll med sina vänner. Så här såg det ut när jag kom hem:

Mysigt att komma hem till ett hus med lite liv och rörelse. Dock smet jag i sängs med en gång för att inte störa spelandet för dom.

Vi är lite trångbodda men finns det hjärterum så finns det stjärterum säger alltid min mormor. Men skafferiet delades med en hel del glas så de röjde jag ut idag för att få plats med matvarorna istället. En garderob är en perfekt lösning till det mesta när man behöver plats.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Bella, Samir, Vardag | Lämna en kommentar

Attans vad tänder kan göra ont

Ännu ett akut besök hos tandläkaren idag. Fy vad ont det kan göra. Men nu ska det snart bli ordning på tänderna. Tre besök är inbokade och fler kommer det tyvärr bli. Men lika bra att även gå igenom alla andra tänder. Mediciner+ätstörning+”jag skiter i allt”= ingen bra kombination. Min ätstörning har jag fått bukt på. Så nu är det mer ordning och reda på vad jag stoppar i mig. Tänderna ska fixas och jag försöker återigen att gå ner i vikt genom att äta mer hälsosamt. Återstår att se om det blir ett resultat. Men en dag så…

Det går inte en dag utan att jag tänker på Bella. Som jag saknar henne, så ont det gör att inte ha henne här med oss, Har aldrig gråtit så mycket som jag har gjort sen Bella dog. Ett minne, en tanke, ett foto eller en låt, jag vet aldrig vad som gör att jag nästa gång kraschar och gråter. Jag var 42 år och plötsligt är jag 45. Tiden där emellan är som en dimma, en mardröm och på något sätt känns det konstigt. Har jag verkligen varit med om allt detta hemska? Vad har egentligen hänt mellan 42 och 45 år? Ska jag leva 40 år till utan båda mina barn? I ett liv med sorg? Jag förstår att åren kommer gå och att sorgen är min följeslagare, jag förstår att sorgen på någotvis kommer bli lättare att hantera. Men den kommer alltid vara med mig. Jag är för alltid förändrad, jag är en annan person och jag håller fortfarande på att lära känna mig själv, mitt nya jag.

Älskar mina barn ❤️❤️❤️

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tandvärk de luxe och Kinky Boots

Vaknade igår med tandvärk, så typiskt att det sker en helg. Tänkte att jag får stå ut och tog värktabletter. Idag vaknade jag och efter en stund kom värk de luxe. Till slut gjorde det så ont att jag ringde till en jour tandläkare. Resultatet blev 1400 kr mindre i börsen och en provisorisk lagning. Värken är i alla fall väck och det är jag tacksam för.

När man får akut tandvärk finns möjlighet att få hjälp. MEN precis som tandvården i övrigt så gäller det bara dom som kan betala för sig. På jourtid gäller även kontanta pengar inga kontokort. Hur gör alla de som har så dålig ekonomi att pengarna knappt räcker varje månad? Det måste en mardröm att få problem med sina tänder. Så frågan är om tänderna inte är en klassfråga i dagens samhälle.

Tösen är nu permanent placerad hos sin nya familj. Hon har fått det jättebra. Såå tacksam för alla som hjälpte till att ordna ett nytt hem till henne. Så många goa människor som hjälper till när man behöver placera om ett djur. Riktiga vardagshjältar i mina ögon.

Avslutade dagen med ett besök på Malmö Stadsteater och såg musikalen Kinky Boots. Många år sen jag var på teater och hade nästan glömt hur roligt det är. Nästa gång får det bli en lördag så man kan gå ut och äta efteråt.

Minns gångerna jag var iväg med min moster. Först såg vi teater, sen pizza på restaurang och sen kortspel hemma hos henne tills jag blev övertrött. Detta var någon gång på 80-talet. En liten tös från landet besökte stora staden. Det var en upplevelse varje gång. Saknar min moster som lämnade oss 2012 på grund av cancer. Så FUCK CANCER säger jag.

Saknar min dotter och min biologiska pappa också. Tre personer som har lämnat oss inom loppet av två år.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Försäkringsbolaget ersätter mig

I dag kommer mitt inlägg att störa några, kanske flera (för er som följt min blogg så vet ni att jag fått ett anonymt brev där man bland annat skriver att jag är ute efter pengar) men i huvudsak kanske vara till hjälp för någon som är utsatt för brott. Man kan ha rätt till vissa ersättningar vid personskada. Utöver att jag har fått ersättning för min bil (betalades ut rätt omgående) som var med när Bella dog fick jag även ersättning för förlorad inkomst när jag var sjukskriven ett år. Det är alltså en rättighet jag har då det är bevisat att jag är utsatt för ett brott. Brottet är att man har kört ihjäl min dotter. Jag har även fått gå på terapi som betalas av försäkringsbolaget på grund av regler inom sjukvården som stoppar en terapiomgång till i 12 månader innan man kan få en ny omgång. När det gäller terapin tror vi att jag kommer kunna avsluta den innan sommaren. Jag har gått på terapi ända sen sommaren 2014, då min dotter dog.

Min sjukskrivning i höstas gjorde att jag förlorade inkomst igen men nu är det klart att jag får en viss ersättning från försäkringsbolaget. Då de betalat allt jag nämnt ovanför har jag inte begärt ersättning via rätten. Om försäkringsbolaget inte hade betalat ut ersättning hade jag via min advokat kunnat lämna in begäran om ersättning för förlorad inkomst, man måste då ha kommit upp i en viss summa om man gör det efter domen är satt. Innan rättegångsdagen kan man skicka in kvitto på allt man begär ersättning för. Därför måste man alltid ha kontaktat försäkringsbolagen innan man begär skadestånd i rätten. Det som de inte ersätter kan man begära ersättning för. Därmed inte sagt att man alltid får det.

Jag är otroligt stolt över att vi kunde få ut ett skadestånd till Bellas pojkvän, för det är inte praxis (även han hade hellre haft Bella kvar i livet). Vi fick verkligen kämpa för att få det med i rättegången. Vi lyckades alltså få igenom något som egentligen anses vara omöjligt. Synd bara att jag inte fick lämna in skadeståndsansökan för alla Bellas syskon. Det hade blivit en del då Bella har 5 syskon. Vi vann heller inte vårt yrkande på skadestånd till Samir då han inte bodde hemma. Undrar om rätten tänker sig att han har utsatts för mindre sorg och smärta bara för att de bodde på olika adresser.

Och NEJ!!!! Inga pengar i världen kan ersätta min dotter. Jag saknar henne enormt mycket och julledigheten har varit tung.

                                            Min fina älskade tös, mamsen saknar dig. 

Inte nog med att man orsakade Bellas död utan man gjorde en efterkonstruktion av händelsen enligt polisen. Man hittade alltså på vad som egentligen skett den där dagen. Man sa även i Hovrätten ( vilket man inte nämnt i tingsrätten) att en kulle orsakade att man inte såg mer än taket och bakrutan på Bellas bil. Trots att man innan sagt att man hade registrerat att bilarna fanns där på flera hundra meter. Tror ni att jag hyser någon som helst empati? Absolut inte däremot en jäkla massa hat och ilska.

Jag har ännu inte hittat den där kullen som dolde Bellas bil så bra. I det anonyma brevet påstod man också att om Bella hade använt blinkers och varningstriangel hade olyckan inte hänt. Men om man missar en hel bil, hur skulle man då ha lyckats se en liten varningstriangel mitt på dagen??? Jag bara undrar hur man tänkte där. Sen är vi faktiskt säkra på att varningsblinkern användes, eftersom att vi känner Bella så väl.

Nu ska jag ta en kopp te och landa efter en lång dag på jobbet och en kväll i soffan på ett fruktansvärt dåligt humör då brevet från försäkringsbolaget rörde upp mina känslor.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Sjukskriven, Terapi, Trafikolycka | Lämna en kommentar

Blir fullständigt överraskad av mina fina vänner <3

Igår var jag hembjuden till min goa vän Anita på middag. Det är inget konstigt, jag är där emellanåt och äter och fikar. Men igår var ingen vanlig middag, igår hade hon ordnat en överrasknings fest för mig då jag fyllt 45 år precis innan jul. Jag blev så förvånad att tårarna började rinna, mina fina vänner samlade. De som orkat följa min resa i sorgen och som har stannat kvar som min vän. Det värmde så gott <3 <3

Det blev tre rätters middag och en present <3

image

image

Efterrätten glömde jag fotografera men det var buffé för marängswiss. Presenten var ett riktigt feeling good paket, vilken jag har använt idag. Snacka om att min hela min kropp är len och fin nu 🙂  Espresso house och en stor Chai Latte blir det så fort möjlighet dyker upp.

image

Idag kom min vän Annika och vi såg filmen Capten Corellis mandorin, en film delvis inspelad i Kefalonia där vi var i somras. Några avsnitt är inspelade på Myrtos Beach, ett fruktansvärt vackert ställe. image

Fotot har jag tagit i Kefalonia, juni 2016. Längtar efter sol och värme. Midsommardag åker vi igen, jag och Annika. Vart vi hamnar vet vi inte förrän ett par dagar innan avresa. Ett år blev det Kroatien, förra året Kefalonia, 2017 är ett oskrivet blad. Vi åker dit vi kommer med en sista minuten resa.

 

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade, Resor, Vänner | 2 kommentarer

Mängder av te och attans vad kallt det är

I morgon kommer äntligen sonen hem igen. Trots att vi har haft kontakt under hela tiden saknar jag att riktigt få krama om honom. Jag behöver krama om min son och känna att jag har honom kvar.

I dag har det varit tungt och jag kände innan att panikångesten började ge sig till känna. Det sved över bröstet, sen kom en brännande smärta och där efter andnöd = panikångest. Samlar mig och fokuserar på andningen. Den fick inte fäste i min kropp, jag tog kommandot över mitt mående.

Kylan gjorde att jag höll mig hemma idag, drack te och såg på tv större delen av dagen. Sen kom Zimon och fikade, vi pratade om hans husprojekt.

Min räddning när det gäller godissuget är Viktväktarnas lakrits som äntligen säljs på Ica där jag handlar. Sen har jag även passat på och fylla på te, massa goda smaker.

image image

Någon som undrar om jag dricker te? 🙂 🙂 🙂

Livet som blev gör ont, så jävla ont!!

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Letar som en galning efter nått gott

Har bestämt mig för att äta nyttigare. Det gör mig tydligen väldigt sugen och jag äter konstant och övrig tid letar jag i skåpen efter nått att äta. Men det är bara att hålla ut, jag vet att suget kommer vända och skåpletandet kommer upphöra. Tredje dagen idag och det går bra. Ägg tar bort sötsug, så ägg är bra att ha hemma.

image

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarer

Börjar få ordning på kaoset som varit

När jag vaknade idag fick jag lite extra energi av att det var sol och blå himmel. Idag löste sig en del saker jag har behövt styra upp nu när ”gubben” fått hjärtsvikt och sämre hälsa. Han börjar landa i sitt hem och vardagen börjar bli sig likt.

Energin idag räckte fram till ca 17 sen somnade jag i soffan två timmar. Välbehövlig sömn antagligen, jag har varit väldigt stressad och pressad de senaste veckorna på grund av ”gubbens” kollaps och allt som har följt med det. Lägg sen till det tunga med att julen och nyåret har passerat, ännu ett år utan min älskade dotter.

Om en vecka börjar jag jobba heltid igen efter att ha varit sjukskriven både heltid och deltid sen oktober. Ska bli skönt att få in rutiner igen och slippa allt som har med försäkringskassan att göra.

Detta jullov hade jag kunnat vara förutan. Har mest varit tungt och inneburit en del tårar.

Nu måste jag blicka framåt och redan den 3 feb checkar jag in en natt på ett Spa med en go vän. Behöver miljöombyte och avkoppling. Funderar på att resa iväg vecka 8, men var är det varmt då??

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

December har varit tung

Igår bestämde jag mig för att försöka få en klipptid i Malmö när jag ändå skulle till min bror. Gick en runda på stan och lyckades få tid.  Frisören inleder samtalet med att först fråga hur jag vill ha håret och sen: hur har din jul varit? Där kan man snabbt lägga sordin på det samtalet eller så bara svara: bra. Sen pladdrade hen vidare om nyår och samtalade som om vi var vänner. När klippte jag mig senast? Öhh jag minns inte, och där och då insåg jag att jag faktiskt inte minns det. Samt att det ofta händer att jag inte minns saker och händelser. Emellanåt måste jag verkligen tänka efter för att komma ihåg.

Jag har inte haft en bra jul eller ledighet. Idag är ingen bra nyårsafton. Det har blivit för mycket av precis allt, december månad har inneburet många jobbiga situationer.

Idag är det 2 år och 5 månader sen vi fick veta att respiratorn skulle stängas av. Bella hade inte överlevt smällen som blev när hon kördes på bakifrån.

Idag är saknaden jobbig. Men jag väcktes att ett samtal från min älskade son som är i Libanon hos släkten där. Han gör att jag orkar ta mig vidare i detta efterliv. Han är värd ett bra liv med en mamma som älskar honom och som får ordning på sitt liv igen. Så att han inte behöver oroa sig för mig. Han har det också jobbigt, han saknar sin syster och Zimon saknar sin flickvän.

Idag blir det soffan och en bok varvat med tv tills man kan lägga sig igen och få sova. Ännu ett år utan Bella har nu passerat. Det är överjävligt att mista sitt barn. Jag har aldrig varit med om något så jävligt och smärtsamt. Det gör ont både fysiskt och psykiskt.

Alla kloka människor som har åsikter om mitt sätt att hantera min sorg och livet som blev – håll det gärna för er själv. Jag kämpar på och tar hjälp av terapeut och människor i liknande situation. Jag läser bloggar och böcker för att se hur andra klarar detta efterliv. Jag möter andra drabbade föräldrar för att få prata om Bella och sorgen. För prata behöver jag, om och om igen. Jag behöver höra hur dom tar sig igenom sina sorger.

För er som inte drabbats: det är okej att prata om Bella, att ställa frågor. Det värmer mitt hjärta när man nämner min dotter. En av mina stora rädslor är att man ska glömma bort henne.

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Rastlös med flyktkänsla

Idag är en sån dag då jag är rastlös och ofokuserad. Vill bara bort, lämna allt och bara dra. Men vart? Jag vet inte men tankarna går mer och mer åt att jag ska sälja mitt hus. Mitt hus som jag älskade så innan, ett hus jag hade många drömmar om. Äntligen hade jag hittat mitt hem, här skulle jag åldras, här fann jag ro och avkoppling. Vill fly från smärtan och sorgen även om jag vet att det inte går. Men här kan jag inte stanna eller kan jag det? Sommaren 2014 rasade mitt liv, sen dess är jag på flykt i mitt eget inre. Jag känner mig rastlös och rotlös. Jag vill fly smärtan och sorgen, vill härifrån. Långt bort där inte sorgen och ångesten kan plåga mig. Men jag vet att det inte går att fly från det. Jag längtar inte längre hem när jag är iväg, jag kan inte längre koppla av här. Jag vill bara bort, bort, bort…… Men vart ska jag ta vägen???

Senaste tre veckorna har varit tuffa men inget är värre än förlusten av min älskade tös. På nyårsafton är det 2 år och 5 månader sen Bella dog. Jag kom fram till sjukhuset efter mer än 20 timmars resa från Thailand och fick veta att det fanns inget mer man kunde göra. Min dotter var hjärndöd, respiratorn skulle stängas. Ville vi donera organen? Ja, det ville vi då jag visste att det var vad Bella hade velat. Jag missade de sista 10 dagarna i Bellas liv, det gör ont. Idag tillåter jag mig att tänka elaka tankar. Imorgon är en ny dag, ännu en dag i detta efterliv som gör så ont.

Bakade lussekatter för att få annat att tänka på.

image

image

Idag visade Facebook att det var 7 år sedan jag la upp denna bild på Bella. Det blev om en käftsmäll när jag öppnade Facebook idag, jag var inte beredd. Min fina älskade tös, så älskad och så saknad.

 

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar