Dagen efter och kreativa barn

Så här dagen efter kom tårarna igen, och massor av tankar har jag haft. Så många vi är som saknar våra barn, så många det finns som inte har behövt uppleva det men som ändå har en massa åsikter. Ingen vet hur de reagerar och hanterar en sån här sorg innan de har oturen att drabbas, så döm ingen. Alla hanterar sin sorg på olika vis, alla gör sitt bästa för att överleva. Detta efterliv är tungt, smärtsamt och det är påtvingat.

Lagom till att många längtar efter julen med allt vad det innebär så fasar jag för det. Jag inväntar nu ett domstolsbeslut, och sen kommer den förbannade julen. Bella som älskade julen så mycket, dock inte att julpynt. Efter att ha julgrans strejkat ett par år skulle vi tvunget ha det igen ansåg hon. Fast att vi egentligen inte har plats. Hennes julbelysning i fönsterna var två fina stora rosa hjärtan med ledljus i. De hängde (och hänger än) i hennes rum året runt men tändes bara till jul.

Vad ska jag göra med mitt liv? Var ska jag bo? Hur kommer mitt liv att se ut? Hur vill jag att det ska se ut nu när det inte längre fick vara så som jag ville ha det? När ska jag må bättre? Kommer jag må bättre? Hur länge ska jag gråta var och varannan dag? När ska den dagligen ångesten ge med sig? Kommer den ge med sig? Frågorna är många och de maler om och om igen. På måndag är det dags för terapi, behöver ventilera gårdagen men även annat.

På tal om något helt annat så har jag en bror som är duktig på att fixa skadade bilar. Förmedlar gärna hans telefonnummer om ni vill ha hjälp, hahaha  Så här bra lagade han sin egen:

image

Att arbeta med barn är både roligt och utmanande. Man får var med om mycket och ibland är dom lite väl kreativa. Vi har matvägning nu i två veckor för att uppmärksamma hur mycket mat som slängs. Dom har verkligen skärpt till sig, men är man mätt så är man. Och om man inte vill kasta maten kan man helt enkelt gömma den på en stol inföst under bordet. Jag drog så klart ut stolen för att föreviga någons kreativitet.

image

Bellas låt till mig, lyssnar på den emellanåt och gråter. Min fina älskade tös som jag saknar så fruktansvärt mycket. Kan inte förstå hur det kan vara möjligt att leva med denna sorg, att dagarna går, blir till månader och år. Kan inte förstå att det är över 1 år sedan jag fick krama och pussa henne. Få höra henne säga att hon älskar mig, att jag är världens bästa mamma. Inga sms, inga telfonsamtal, inga pussar, inga kramar, inga mysstunder, inga skratt, inga bråk, inga utskällningar, inga fler shoppingturer tillsammans……. Jag saknar helt enkelt ALLT som min tös bidrog med.

VARFÖR?

 

 

1293 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Sorg, Terapi, Youtube. Bokmärk permalänken.

2 svar på Dagen efter och kreativa barn

  1. Ulrika skriver:

    Hej Jenny. Har varit så inne i min egen sorg att jag helt missat hovrätten. Tack för en så fin, rak och ärlig text om din helvetesdag. Jag håller nu allt jag bara har och kan att hovrätten dömer klokt och förnuftigt. Du har gjort precis allt man kan göra. Du har ett enormt mod och en enorm kraft. Glöm inte det även de fruktansvärt tunga dagarna. Du hyllar din dotter högt, du kämpar i högsta instans och du visar var skåpet ska stå! Vilken fantastisk mamma och människa du är mitt i allt det svåra! Alla styrkekramar till dig och extra till Samir. Jag ska påminna mig om att inte nämna silvertejp för min man när bilen går sönder. Han skulle mycket väl använda den. Kram Ulrika

    • Jenny Borg skriver:

      Hej Ulrika!
      Vet att du kämpar med din sorg. Jag hoppas också att det finns någon rättvisa i detta ärende. Aset är dömd då det faktiskt finns bevis för att aset har brutit mot lagen, om inte så hade aset ju friats. Jag hoppas att våra ytterligare fotobevis och mätningar ska vara till fördel för oss, så att domen kvarstår. Mer kan jag inte göra för Bella. Tack för dina fina och värmande ord.

      Mitt råd: Göm silvertejpen 🙂
      Styrkekram till dig Ulrika

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.