Tandvärk de luxe och Kinky Boots

Vaknade igår med tandvärk, så typiskt att det sker en helg. Tänkte att jag får stå ut och tog värktabletter. Idag vaknade jag och efter en stund kom värk de luxe. Till slut gjorde det så ont att jag ringde till en jour tandläkare. Resultatet blev 1400 kr mindre i börsen och en provisorisk lagning. Värken är i alla fall väck och det är jag tacksam för.

När man får akut tandvärk finns möjlighet att få hjälp. MEN precis som tandvården i övrigt så gäller det bara dom som kan betala för sig. På jourtid gäller även kontanta pengar inga kontokort. Hur gör alla de som har så dålig ekonomi att pengarna knappt räcker varje månad? Det måste en mardröm att få problem med sina tänder. Så frågan är om tänderna inte är en klassfråga i dagens samhälle.

Tösen är nu permanent placerad hos sin nya familj. Hon har fått det jättebra. Såå tacksam för alla som hjälpte till att ordna ett nytt hem till henne. Så många goa människor som hjälper till när man behöver placera om ett djur. Riktiga vardagshjältar i mina ögon.

Avslutade dagen med ett besök på Malmö Stadsteater och såg musikalen Kinky Boots. Många år sen jag var på teater och hade nästan glömt hur roligt det är. Nästa gång får det bli en lördag så man kan gå ut och äta efteråt.

Minns gångerna jag var iväg med min moster. Först såg vi teater, sen pizza på restaurang och sen kortspel hemma hos henne tills jag blev övertrött. Detta var någon gång på 80-talet. En liten tös från landet besökte stora staden. Det var en upplevelse varje gång. Saknar min moster som lämnade oss 2012 på grund av cancer. Så FUCK CANCER säger jag.

Saknar min dotter och min biologiska pappa också. Tre personer som har lämnat oss inom loppet av två år.

724 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.