Fina foto på Bella och en tripp till Varberg

Ligger i en hotellsäng någonstans i Varberg. Vandrat runt i stan, ätit gott och tagit ett bad på hotellrummet. Är chaufför till min moster som ska på hundutställning imorgon.

Får vända fotona rätt när jag kommer hem igen imorgon.

Tittade in på Facebook och såg att Bellas faster i Libanon lagt in ett minne med foto på Bella.

Min älskade tös, som jag saknar henne. En älskad ung tös som fick sätta livet till för att någon körde vårdslöst i trafiken. Domen blev vållande till annans död och vårdslöshet i trafiken. Straffet är löjligt lågt och gav 2 års villkorlig dom och att betala ut skadestånd. Man är alltså nu av med den villkorliga domen, skadestånden är betalda och man har nu hela livet framför sig. Bella är död och ligger i en urna på en kyrkogård. Lägg där till att man försökte lägga skulden på henne. Sjukt jävla lågt att göra så, dock blev jag förvarnad av polisen att det var en efterkonstruktion man uppgett till sitt försvar, som sedan visade sig ändras om lite till Hovrätten.

Nä, jag har inte glömt hur det rättsliga gick till. Hur jag blev bemött på olika instanser. Jag har ej heller glömt den underbara person via Brottsofferjouren som stöttade mig igenom de båda rättegångarna. Som lyssnade på mig och som förklarade allt jag undrade över. Det var en helt nya värld att hamna inom rättssystemet och rättegångar.

Ibland bara sköljer det där första året över mig, det var så overkligt och tungt.

Snart tredje årsdagen av Bellas död och det känns. Humöret pendlar  och ångesten härjar i kroppen. Tre år utan min tös, det gör ont.

857 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Kyrkogården, Okategoriserade, Resor, Sorg, Trafikolycka. Bokmärk permalänken.

2 svar på Fina foto på Bella och en tripp till Varberg

  1. Ulrika skriver:

    Jag tänker på er alla tre ❤️. Så fort tiden går och samtidigt står stilla. Dessa årsdagar, så hårt de slår mot oss. Styrkekramar ❤️

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.