Koh Chang – här kommer jag

Nu har jag bestämt mig för att det blir ön Koh Chang och det enbart för att jag fick det rekommenderat av min vän Johanna som ofta reser till Thailand. Jag har unnat mig två fina hotell till hyfsat pris. Billigare boende finns men denna resa är för min själ. Jag ska sola, bada och njuta av nuet. Tanka energi och bara vara, njuta av miljön. Jag kommer att bo vid havet.

Jag har i och med resan även utsatt mig för utmaningar, jag åker mest charter i vanlig fall. Jag ska resa till Bangkok och där byta till ett inrikesflyg som jag nu ska ge mig på att boka via nätet. Sen ska jag ta taxi till båten och sen taxi till hotellet. Billigare alternativ är taxi eller buss direkt till båten men det tar flera timmar. Så jag unnar mig lyxen med flyg. Jag har lyckats att boka hotellen själv och ska närmare avresan boka två nätter i Bangkok. Allt gjort enligt instruktioner från Johanna. Vad skulle jag gjort utan henne? Antagligen valt en charterresa 🙂

Störst av allt är kärleken……………..

Livet går vidare, ja absolut det kan vi alla se i våra kalendrar att dagar blir veckor, blir månader och blir år, Men det är inte ett lätt liv man får när man har förlorat ett barn. Det är ett liv jag inte önskar någon att utsättas för. Det gör så överjävligt ont. Familjen, vänner, terapi, Stöttepelarna och VSFB (vi som har förlorat barn) har varit min hjälp för att orka vidare i livet. Ensam är inte alltid stark och man ska inte vara rädd för att be samhället om hjälp vid ett trauma och ett trauma är det att förlora sitt barn.

1347 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Familjen, Resor, Stöttepelarna, Terapi, Vänner, VSFB. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.