Inredningstankar

Jag har redan börjat fundera på inredningen i det nya rummet. Riktigt längtar den till den roliga biten. Att det ska bli ett rum för läsning och mys är redan klart. Fåtöljen är inte ”spikad” ska kolla runt lite. Men bordet är ett MÅSTE. Kanske till och med två, återstår att se. Golv ska också utses och en mysig matta att gosa ner fötterna i en kall vinterdag när jag går fram och tillbaka och fyller på min tekopp.

Just nu ser rummet ut så här, – matta och lampa:

Ett besök hos någon kaminförsäljare ska även hinnas med så snart som möjligt. Kanske blir det en kamin i huset, kanske inte. Men det är kul att drömma och fundera. Och visst hade det varit mysigt med en kamin? Min lilla stuga skulle nog bli både varmare och mysigare med en kamin.

Det är sorligt att man ska utsättas för skitsnack. Men jag tröstar mig med att de som känner mig vet att skitsnacket inte är sant.

 

785 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Vänner, Vardag. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.