Nyårsafton- ännu ett nytt år utan Bella framför mig

Sista dagen på detta året. Ett år där jag har utmanat mig själv för att komma vidare i mitt nya liv. Mitt påtvingade ofrivilliga liv.

Det odrabbad kan ha svårt för att förstå är att det ofta kommer nya saker som måste bearbetas. Detta året har jag fått bearbeta att Bellas kompisar har fått barn, blivit sambo, gift sig med mera. Någon/några har fått bli mormor, det får jag aldrig bli. Den drömmen dog med Bella. Alla dessa gånger måste jag bearbeta att det är så livet ser ut. Livet går vidare för de andra men inte för Bella. Jag måste också bearbeta att jag inte får uppleva allt det med Bella.

I två veckor har jag nu varit i Thailand,  på fredag åker jag hem igen. Denna resa har gjort ont men den har också varit precis vad jag behövde. Jag har tagit varje dag som den kommit och jag har funderat mycket på livet som blev och hur jag ska göra för att föra mitt liv framåt, inte bakåt. Jag har tillåtit tårarna rinna och jag har varit ett med sorgen. För att sedan torka bort tårarna och njutit av sol och bad och havsutsikten medan jag funderat på framtiden.

Just nu bor jag på ett hotell vid White sand Beach. Här är en aningen mer ös än vid Kai bea Beach där jag bodde först. Sista nätterna ska jag bo i Bangkok. Denna resa var den jag och Bella skulle göra, nu gör jag den för oss båda.

717 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Döden, ofrivilligt liv, Okategoriserade, Resor, Sorg, Thailand. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.