Nycklar försvinner ner i ett hål………

Ingen har väl missat vilket varmt och skönt väder vi har, det enda som saknas är semester.

Då det var dags för träff med skrivar gänget i VSFB for  jag till Malmö efter jobb. Bestämde mig för att äta vid havet och doppa fötterna i det kalla härliga vattnet.

Tappar nycklarna på marken men tänker bara att jag tar upp dom när jag ska åka. En stund senare går jag bort mot bilen och märker att jag inte har nycklarna med mig. Lugnt, bara att gå tillbaka till platsen jag satt på. Döm om min förvåning när jag kommer fram och inte ser några nycklar. Däremot ser jag ett hål jag inte sett tidigare vid den högra stenen. Inser att nycklarna åkt ner där och stoppar ner halva armen utan att nå botten. Alltså, helt ärligt, vilken panik. Ringer sonen som får köra hem och hämta min extra nyckel. Provar att stoppa ner armen igen men tycker det är obehaglig, har ju ingen aning om vad jag kommer röra vid. Ser tre unga killar komma gående och ber dom om hjälp. En av dom ser mina nycklar med hjälp av ficklampan på sin mobil och håvar upp dom. Ringer min son som hunnit köra mot Malmö och berättar att han kan vända igen.

Svor på mig själv och muttrade att jag borde ju verkligen kolla upp synen. Hur är det möjligt att jag inte såg hålet innan jag satt mig på den vänstra stenen och käkade min medhavda kvällsmat?

109 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.