När den nya jobbkalendern kommer vet man att läsåret snart är slut. Denna gång ska jag inte fylla den med en massa lösa lappar som jag har svårt att hålla ordning på. Jag ska heller inte skriva slarvigt och kladda i den. Den ska vara tydlig och allt ska vara i ordning så att jag har full koll. Jag kan i alla fall låtsas, det har inte hänt än. Min kalender är alltid en katastrof, suck. En ny kalender innebär också att det snart är semester och jag har svårt för ledighet För mycket tid ger mig för många möjligheter att grubbla.
Efter förra årets semester som var allt annat än bra bokade jag en flygstol på 5 veckor till Thailand. Tänkte att det är bättre att vara där, ha miljöombyte i stället för att gå hemma och grubbla. Sommaren är jobbig för det var sommaren 2014 som Bella dog medan jag var i Thailand. Respiratorn stängdes av när jag kom fram. Ja den hemresan önskar jag ingen behöva uppleva. För naturligtvis reste jag hem så fort jag fick veta att Bella låg svårt skadad på sjukhuset (Från telefonsamtalet tills jag satt på planet gick det 3 timmar). Men hur svårt skadad hon var fick jag inte veta men jag anade. I år reser jag hem dagen innan årsdagen. För på årsdagen har jag ett behov av att gå till Bella på kyrkogården, sen vill jag åka ut till hennes romantiska plats (hennes formulering). Allt för att få känna mig nära henne. Få minnas henne lite extra mycket.
I år blir det Koh Samui. Två hotell bokade, två till ska jag ha tag på.
