Sommaren närmar sig

När den nya jobbkalendern kommer vet man att läsåret snart är slut. Denna gång ska jag inte fylla den med en massa lösa lappar som jag har svårt att hålla ordning på. Jag ska heller inte skriva slarvigt och kladda i den. Den ska vara tydlig och allt ska vara i ordning så att jag har full koll. Jag kan i alla fall låtsas, det har inte hänt än. Min kalender är alltid en katastrof, suck. En ny kalender innebär också att det snart är semester och jag har svårt för ledighet För mycket tid ger mig för många möjligheter att grubbla.

Efter förra årets semester som var allt annat än bra bokade jag en flygstol på 5 veckor till Thailand. Tänkte att det är bättre att vara där, ha miljöombyte i stället för att gå hemma och grubbla. Sommaren är jobbig för det var sommaren 2014 som Bella dog medan jag var i Thailand. Respiratorn stängdes av när jag kom fram. Ja den hemresan önskar jag ingen behöva uppleva. För naturligtvis reste jag hem så fort jag fick veta att Bella låg svårt skadad på sjukhuset (Från telefonsamtalet tills jag satt på planet gick det 3 timmar). Men hur svårt skadad hon var fick jag inte veta men jag anade. I år reser jag hem dagen innan årsdagen. För på årsdagen har jag ett behov av att gå till Bella på kyrkogården, sen vill jag åka ut till hennes romantiska plats (hennes formulering). Allt för att få känna mig nära henne. Få minnas henne lite extra mycket.

I år blir det Koh Samui. Två hotell bokade, två till ska jag ha tag på.

244 visningar totalt 3 visningar idag
Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Arbete, Bella, Döden, Kyrkogården, Okategoriserade, Resor, Sorg, Traditioner. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.