Att resa är min ventil…….

Efter 4 dagars ledighet är det rätt skönt med 3 arbetsdagar och sen få vara ledig igen i fyra dagar. Vilken lyx, skulle lätt kunna vänja mig vid såna arbetsveckor. Under min ledighet åkte jag och en kompis till skoaffären Komstad i Gärsnäs. Där köpte jag ett par trätofflor att ha i trädgården och när jag kör till tippen. Sen jag just på tippen lyckades trampa på en kakelskiva som gick upp i foten på mina foppatofflor, med följden ett djupt sår som blödde fruktansvärt mycket, vågar jag inte längre ha såna. Därav ett par rejäla tofflor från och med nu. Efter skoaffären blev det Ystad för årets första goa wienerbröd på fritidsbaren.

Snart dags fö semester så på lunchen idag stack jag inom och köpte två klänningar på Unos i Sjöbo. Inser att tiden rusar iväg och snart är det dags för Thailand igen.

Numera är jag tydligen stamkund på Booking.com, kan bero på att jag ofta bokar mina hotell via dom. Naturligtvis jämför jag priserna med andra sidor. I helgen fick jag bokat de sista hotellen. Så nu har jag fyra olika hotell på olika platser på Koh Samui som jag ska besöka under de fem veckor som jag ska vara där.

Livet före och livet efter………… 31 juli är det fem år sedan. Saknar min dotter varenda dag.     Det är okej att sakna ett älskat barn som man mist. Det är okej att tycka att livet efter inte är lika roligt som livet före. Det är okej att sörja, precis så som man känner att man behöver sörja. Det är okej att vara ledsen, det är okej att vara glad. Det är okej att hantera sin sorg precis hur som helst, det finns inget ”rätt sätt” att sörja på. Till er som mist barn säger jag: lyssna inte på plumpa kommentarer och sörj inte vänner som försvinner. Låt ingen förklara för er hur ni ska sörja, de har ingen aning om vad ni går igenom, de vill gärna jämföra er sorg med annan sorg. De vill gärna säga till er att livet går vidare, ryck upp er med mera. Läser och hör återkommande om sådant bemötande inom VSFB ( föreningen Vi som förlorat barn, för er som har förlorat ett barn oavsett ålder), blir lika förbannad varje gång. Så mitt råd är: lyssna inte på det, låt det rinna av er.

Fem år senare har jag ett bra liv, ett liv som fungerar, ett liv med skratt, familj och vänner. Men jag har också ett liv med tunga dagar, dagar då jag saknar min tös lite extra mycket. Dagar då jag håller mig för mig själv, gråter, sover och saknar. Dagar då livet kan kännas tungt och motigt. Men jag kan hantera det och jag vet att de bra dagarna kommer igen.

Min älskade tös, vad jag saknar dig.

964 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Arbete, Bella, Okategoriserade, Resor, Sorg, Thailand, Vardag, VSFB. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.