Aldrig mer ett rum utan AC

Fy attans vilken natt jag hade, var ju helt omöjligt att somna. För det första var jag inte ett dugg trött, har nog vilat upp mig lite väl mycket. För det andra så räcker det inte med en fläkt för mig, jag behöver en AC i bungalown. Vid 05:00 tiden gav jag upp och gick en sväng vid strandkanten. Rejält hungrig och inget att äta, dricka en cola zero var jag inte sugen på. Vandrade runt och gick in och la mig och läste om vartannat. När restaurangen väl öppnade kl 8:15 var jag både svinhungrig och övertrött. Efter frukosten la jag mig och kunde till slut somna.

När jag väl vaknade bestämde jag mig för att byta bungalow, hade koll på att det fanns lediga. Jag MÅSTE ha en AC så jag uppgraderade helt enkelt min bungalow. Nu är jag nöjd och ska njuta av resterande sju nätter som jag ska vara här.

Lite förvånad är jag över att jag inte har hemlängtan. Min plan B att flyga hem tidigare har jag skrotat. Jag njuter av varenda dag utan en massa måsten.

Jag filosoferar mycket över livet som blev. Hur går jag vidare ännu mer? Vad vill jag med mitt liv? Ska jag förändra något? Lägga till eller ta bort? Tänker på vad jag lärde mig under de åren jag gick i terapi. Livet fortsätter och det måste även jag göra. Fortsätta framåt, se till så att jag har ett bra liv. Att jag lever och inte bara överlever.

Fem år…….. fem år utan ett av mina barn. Livet blev verkligen inte som jag tänkt mig.

664 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Döden, ofrivilligt liv, Resor, Sorg, Terapi, Thailand. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.