Camping, hobby och ett hjärta i sten

Nu är det 6 år sedan Bella dog. I morgon är det årsdagen för hennes död. Det märks i kropp och själ att den dagen är på väg. Det är som om sorgen finns i kroppens celler och på något vis vet om när det är jobbiga dagar på intågande.

Precis som förra sommaren tänkte jag i år åka till Thailand för att få annat att tänka på under min semester. Denna gång 3 veckor då jag tyckte 5 veckor ensam var lite väl länge. Men precis som för många andra blev inte den resan av. Nu väntar jag som så många andra på besked om jag får tillbaka mina pengar.

Min semester blev istället en vecka camping i Blekinge. Hälften regn och hälften solsken.

När Bella dog var jag helt säker på att jag aldrig mer skulle campa. Det var något jag gjort med mina barn men plötsligt fanns en av dom inte kvar. Aldrig mer……. av väldigt mycket. Gjorde mig av med all utrustning.

Men en dag kände jag att jag nog kunde campa ändå och köpte ny utrustning. I år är det andra gången jag campar och jag var ute och vandrade och lagade mat i naturen. Mysigt, avkopplande och rogivande.

Ni som har läst bloggen förut minns kanske att jag har nämnt att när ens barn har dött blir det ett himla tjat om att gå vidare med livet, göra sånt som ger en glädje, att skaffa sig en hobby med mera. Just detta med hobby hakade jag upp mig på. För vad är egentligen roligt att göra när livet har slagits i spillror? När ens barn har dött? För mig tog det 6 år att hitta en hobby. Jag fann vandringen, laga mat ute i naturen och lugnet det ger av att vara ute i skog och vid vatten. Detta tänker jag fortsätta med så från och med nu har jag en hobby. Check på den!! Glädje och meningen med livet har jag tack vare min älskade son. Men jag har lovat att inte bara överleva utan även leva. Inte bara för hans skull utan även för min egen skull. Ett löfte jag håller.

Min fina älskade tös för många år sedan.

Ibland hittar jag stenar i formen av hjärtan. De ser jag som en hälsning från Bella. ❤❤❤

80 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Döden, Familjen, Glädje, Hobby, Okategoriserade, Resor, Sorg, Thailand. Bokmärk permalänken.

1 svar på Camping, hobby och ett hjärta i sten

  1. Mia skriver:

    Härligt att se dig här igen och få läsa dina kloka rader. Jag har också sorg fast på ett annat sätt och det är som du säger att kroppen känner på sig när årsdagen närmar sig. Gött att du hittat en hobby. <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.