Hovrätt, terapi och organdonation

Hej mina vänner!

Jag tycker det är kul att se att jag får fler och fler läsare och en del av er är bosatta i annat land. Det skulle vara kul om ni gjorde en liten kommentar om var ni bor, eller hur ni hittade min blogg eller ja vad som helst bara jag får ett livstecken från er.

Idag är det sista dagen för inlämning till Hovrätten och jag har ringt lite samtal och mailat lite. Fanns tydligen lite jag kan göra ändå. Inte för att det påverkar till ett hårdare straff men det kan påverka lite annat. Så det är värt den tid jag har lagt ner idag på ärendet. För mig är det ett hån att hen överklagar en redan mild dom med tanke på att hen orsakat oss livslångt lidande. Hen har orsakat mitt barns död och det är hen dömd för, nu hoppas jag att domen kommer få kvarstå.

Hämtade en massa kläder igår och idag hoppas jag på att kunna lämna iväg lite då jag snart ska bege mig till Malmö för terapi. Mina fina vänner samlar och rensar ut så mycket de kan för att hjälpa mig att hjälpa de som behöver det. Ni är guld värda!!

För er som aldrig har gjort det, var inte rädda för att gå fram och ge ”tiggarna” kläder, filtar med mera istället för pengar. De uppskattar allt och sparar på sig inför hemfärden till sina familjer. Även de svenska hemlösa (då menar jag alla hemlösa som är bosatta i Sverige oavsett etnicitet) kan behöva lite kläder, kaffe eller macka.

Nu är det dags att köra, jag hoppas att ni alla har en bra dag oavsett var ni befinner er.

ps, när ni skriver en kommentar måste jag godkänna den innan den syns.

Flera bilder på en plats 29 sept   601710_10152305003306988_1620668671_n

Min fina tös som älskade att köra bil och mecka med dom. Hon älskade att köra runt på olika bilträffar. Hon var duktig på bilar och skulle precis anmäla sig till en bilmeckanikers utbildning när ödet blev något helt annat.

Min älskade Bella som räddade 5 andra människor via organdonation, jag tänker ofta på de andra. De som fick en andra chans. Jag hoppas att alla fått ett bra liv. Men jag kan ibland också tänka: varför skulle det var just min Bella? Jag vill ju ha henne här oss mig. Även jag är organdonater, är du? Vi behöver inte våra organ på livet som blir efter döden.

Älskar dig min fina tös, i bilen idag blir det min ”gråtskiva”, behöver få ut lite sorg. <3<3<3

 

 

2614 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Donation, Eu-emigranter, Familjen, Hemlösa, Sorg, Terapi, Trafikolycka. Bokmärk permalänken.

7 svar på Hovrätt, terapi och organdonation

  1. Ylva skriver:

    Jag bor i Lund och hittade hit via Fnulans blogg

  2. Karin skriver:

    Fina fina tjej! Åh, så ledsen jag är att du inte fick behålla henne längre! Det gör ont i mitt mammahjärta att tänka på vad du tvingas gå igenom! Gråt, gråt, gråt så mycket du kan och orkar! Ut med all smärta som du bara kan!
    Kram! <3

    P.S. Självklart är jag anmäld som organdonator. Har även godkänt att mina organ får användas till forskning. Finns så många sjukdomar som i dag inte går att bota. D.S.

  3. Kerstin skriver:

    Hej!
    Följer Fnulans blogg och hittade där en länk till din blogg. Jag bor i Skåne.
    Din berättelse berör verkligen, ett öde man inte önskar någon. Hoppas att du kan må lite bättre , även om det kan vara små steg. Kram Kerstin

    • Jenny Borg skriver:

      Så kul att du svarade. Ja mitt levnadsöde är inget man önskar någon. Även jag läser Fnulans blogg, en tjej som verkligen bjuder på sig själv. Kram <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.