www.mittofrivilligaliv.se

Hela helgen har jag befunnit på i Göteborg. Det har varit en helg med föreläsningar, workshops och umgänge med andra drabbade föräldrar. Det var den årliga helgen med VSFB som de anordnar för stödpersoner och drabbade syskon (syskonen glöms tyvärr ofta bort där ute i samhället). Ibland finns även möjlighet för andra medlemmar inom VSFB att komma. Som i helgen, för då firades också att VSFB tyvärr har funnits i 25 år. En förening som finns men som ingen egentligen vill vara med i. Vill passa på och förtydliga att ett barn är ett barn så länge det finns föräldrar som sörjer. Sorgen är lika tung oavsett åldern på ens barn när de dör.

Jag passade på att följa med en annan mamma upp tillt Gothia Town, vilken utsikt. Närmare än så här har jag inte varit ”Lotta på Liseberg”.

Solnedgången var fin.

Helt ärligt så var denna rondell inget att leka med. Vilken kaos, och vi hade oturen att behöva runda den två gånger innan vi kom av igen vid rätt avfart och utan krockskador. Till och med göteborgarna vittnade om att den rondell är fruktansvärd. Jag var glad för att det inte var jag som körde.

Två för mig okända föräldrar  (det är dom så klart inte längre) kom fram till mig och berättade att dom läser min blogg, den ger dom hopp och stöd i deras sorg. Sånt värmer och det är ju precis det jag vill. Att andra människor med sorg ska ha hjälp av att jag delar med mig av mitt liv, min sorg.

Fick förresten veta i helgen att det finns forskning som visar att många människor med sorg får en svacka det fjärde året. Kände helt klart igen mig med tanke på den dåliga sommar jag har haft. Nu blev det bekräftat, jag är inte ensam om att råka ut för det. Nu kan jag inte hänvisa till forskningen så ni får helt enkelt lita på mitt ord. Det var under en föreläsning som detta togs upp så nu vet ni också det.