Klädinköp, gräsliga nattlinne och sorgen efter min Bella

Ja vad ska jag säga, så där somrigt blev inte mina inköp. Det blev mest svart och grått. Men det är egentligen inget konstigt med det, för det är så min garderob brukar se ut. Fast jag började så smått fylla på med färg till min förra storlek, så kanske jag ser lite färggladare ut nästa sommar. Två par vita tights ska inhandlas så blir det lite mer somrigt.

image

När jag var på Bo Ohlsson såg jag ett ställ med långa nattlinnen, fruktansvärt gräsliga enligt mig. Men jag behöver ha ett, så får ni själv räkna ut att jag inte sover naken i min säng 🙂 När jag stod vid stället kunde jag riktigt föreställa mig Bella om jag handlat ett: ”Amen för fan mamma, du går inte ut i trädgården med det på dig”. Så jag bara kände att jag måste köpa just det jag höll i min hand när jag tänkte på henne.

image

Till saken hör att jag började med mitt nattlinnes intresse i Indien 2006. Dom är fruktansvärt behagliga att ha på sig en varm sommardag. Dock inte offentligt naturligtvis. Bella har skällt på mig många gånger när jag hade det på mig i min egen trädgård. Det var ju hur pinsamt som helst. 2006 var hon 12 år gammal. 2014 hamnar jag i Thailand och kunde inte låta bli att köpa ett oranget nattlinne där, lika behagligt och skönt att ha i trädgården. Bella bara suckade och sa: ”Du går fan i mig inte ut i trädgården på det sättet”.

Hamnade på ett Tanzaniamöte, vi har ett Tanzaniaprojekt på Idalaskolan med en vänskola nere i Nzega. Vi köpte lotter och jag vann den fina gröna klänningen (obs: inget nattlinne), Bella ”kved” igen men jag kunde där garantera att den icke skulle användas i trädgården utan enbart på temadagar på Idalaskolan. Det nöjde hon sig med.

image

Som ni säkert förstår så tänker jag mycket på min Bella, och saknar henne något så fruktansvärt. Hon valde inte att lämna oss, hon blev ihjälkörd av någon som inte var fokuserad på sin bilkörning. Jag är fortfarande sjukskriven för det har tagit mig väldigt hårt att mista mitt barn, sen polisutredningar och rättegång på det. Nu väntar vi på att det ska tas upp i Hovrätten. Där har jag dock gjort ett aktivt val, jag ska inte tänka på det förrän brevet kommer att nu är datum satt. Detta för att det tydligen kan ta väldigt lång tid innan det tas upp där. Jag väljer nu att fokusera på min sorg, mitt mående och mina fina pågar. Sorgen kommer vara en del av mitt liv men jag hör och ser att man kan få in glädje också i sitt liv igen. Det är det jag kämpar med nu. Jag ska tillbaka till arbetslivet, jag har mina pågar, min familj och mina vänner. Jag har återerövrat mitt beslut som jag tagit tidigare innan allt detta hände: Jag ska på min dödsbädd kunna säga att jag har levt mitt liv fullt ut, jag är nöjd. Det är ett mål som för mig betyder att ta vara på livet här och nu, för morgondagen vet jag ingenting om. Det är inget lätt mål just nu men jag ska på ett eller annat sätt fixa det. Jag är skyldig Samir att skaffa mig ett bra liv, för han är värd en glad och lycklig mamma. Han behöver all min kärlek och den ska han även framöver få i lika stora mängder som han alltid har fått den.

Så länge jag finns, så lever Bella.

Jag gallra gärna bort de människor som inte kan hantera att jag sörjer min dotter och att hon alltid ska hållas levande hos oss som älskar henne. Det innebär att så länge ni älskar era barn, sörjer jag mitt. Så länge ni pratar om och med era barn gör jag likadant med mina barn Jag får bara hitta andra lösningar när det gäller Bella. Att prata om henne gör jag gärna och ofta.

 

1866 visningar totalt 4 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Döden, Glädje, Kärlek, Sjukskriven, Sorg, Trafikolycka, Vänner, Vikt. Bokmärk permalänken.

3 svar på Klädinköp, gräsliga nattlinne och sorgen efter min Bella

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.