Tänker mycket och hela tiden, Bella får besök

Att vara här i Kroatien ger mig en paus från livet jag lever där hemma. Men tankarna är med mig hela tiden. Jag ser alla lyckliga mammor med sina döttrar, jag ser en massa fina saker jag vet att Bella skulle ha tyckt om. Jag önskar så att jag kunde köpa dom till henne. Jag letar naturligtvis även efter något till pågarna men tycker det är ganska dåligt sortiment att välja bland till dom. Eller så är jag så insnöad på allt jag inte kan köpa till Bella ?
Jag går runt här och ser ut som vilken lyckliga turist som helst. Men inom mig gråter jag.  Jag sover oroligt på nätterna och drömmer mycket. Jobbiga röriga drömmar, verkar som att jag gör upp med mitt liv på nätterna. Nästa vecka är det 11 månader sen mitt liv rasade och jag förstår inte hur det är möjligt att tiden går när mitt liv har stannat.
image

image
Bellas pappa har varit hos henne med hennes småsyskon. Känns skönt att se då jag själv inte är hemma och kan gå dit.
image

Hatar livet som blev, och nä 11 månader i sorg är ingenting. Så ni som vill döma mig och tycker att jag har fastnat i min sorg. Behåll det för er själv för jag är förevigt dömd till sorg och saknad. Men jag har förstått att sorgen ändrar form och att det går att överleva. Men sorgen efter Bella är min ständige följeslagare resten av mitt liv. Så länge jag lever, finns hon ❤️

1169 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Kyrkogården, ofrivilligt liv, Resor, Sorg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.