Fynd på Jysk och en jävla ångest som förstör dagen för mig

Väcktes idag av ett sms från en vän och ”gammal” kollega som vill lämna lite kläder (jag samlar in och ger vidare till behövande) men även ha sällskap till Jysk. Klart jag följde med och plötsligt hittade jag vad jag sökt till min hatthylla, korgar att ha sjalar, vantar, mössor med mera i. Lite mer organiserat med andra ord.

image

Sedan var det rea på rea så jag köpte två bra fina kylväskor för hela 55 kronor, vilka fynd. Nu är jag ännu mer redo för picknick med fina goa vänner.

image

Väl hemma igen var det dags att ta itu med lite arbete. Så är det att vara lärare med 45 timmars arbetsvecka. Dock ska jag hålla fredagkväll och hela lördag arbetsfri och lägga på lite mer i veckorna samt något på söndagar. Behöver göra så här för att inte hamna i samma ekorrhjul som jag varit i tidigare, då kände jag mig aldrig ledig och det är ganska stressande.

Rätt som det är märker jag att ångesten har börjar smyga på mig, blir rastlös och irriterade. Avbryter det jag håller på med, går iväg med soporna och fixar disken. Irritationen stiger, ska bära ut en högtalare till bilen, tappar den på foten. Då får jag frispel och väser så högt det går med tanke på att ytterdörren är öppen. Kommer på att jag glömt att ta mina mediciner på morgonen, vilket skulle kunna vara en bidragande orsak. Så här kan man ha det när man lever med ångest. Ena stunden mår man hyfsat bra för att i nästa märka att ångesten gör sig påmind. Den jävla ångesten som har rivit och slitit i min kropp i över 1 år nu. Dock är den idag inte så fysiskt smärtsam som den har varit.

Inser att jobbet gör mig gott, för jag hinner inte fundera eller känna efter. Det är fullt ös hela tiden och eleverna ger mig annat att tänka på. Av denna dag fick jag en påminnelse om hur vissa elever kan ha det i skolan, jag har allstå nytta av mitt eget elände i mitt arbete.

Här kommer en fin musiklåt, som är tillägnad två killar som lämnade sina familjer alldeles för tidigt. Musiken är från samma familj vars låtar jag brukar dela här på min blogg.

Dags att sova så att jag kommer utvilad till jobbet imorgon.

1709 visningar totalt 7 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Arbete, Okategoriserade, Sorg, Vänner, Youtube. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.