Dagen efter Bellas födelsedag

Igår fyllde min älskade Bella 21 år, om hon nu hade fått leva vill säga. Nu blir hon aldrig mer äldre än 19 år och det gör jäkligt ont.

image

Flaggan är på plats vid hennes foto. Förra året kunde jag inte hitta den och trodde att jag hade städat ut den ur hemmet då Bella blivit äldre. Men Bella höll hårt på traditioner och denna flagga var alltid med på brickan som bars in till sängen när vi sjöng ”Vi gratulerar”. Denna flagga var hennes och har följt med henne sen den dagen hon hittade den hemma hos min mammas mosters dödsbo för en massa år sedan.

image

Besökte Bellas platser på kvällen efter att alla hade åkt hem. Behövde egentid med henne. Det var så fint på hennes platser och även hennes kompisar hade uppmärksammat hennes födelsedag. Sånt värmer i hjärtat.

image

Hennes plats lyste upp så fint på kyrkogården. Så jäkla fel att ha platsen, min tös ska ju vara med oss här i livet. Kom på att jag skulle haft min nya kamera med mig för bättre foto, men fokus var ju inte bilder precis utan en ensam stund vid graven. Orkade inte ens blogga, för igår var det ”min och hennes dag”. Som det känns nu vill jag aldrig mer arbeta på hennes födelsedag, den ska vara vår.

image

Väl hemma tömde jag brevlådan och såg då att JO:s brev kommit på på Bellas födelsedag och naturligtvis blev det som jag skrivit om tidigare: Ärendet lades ner och går ej att överklaga.

image

Fick även bifogat information: det behöver inte betyda att något inte har gått fel till. Ja listan var lång på olika orsaker men det sstod också att läsa att de inte behövde formulera mer än så här kortfattat. Men jag är inte förvånad. Det stod klart och tydligt på deras hemsida att fall där det är ord mot ord oftast läggs ner. Detta är ett sådant ärende. De kära poliserna har också fått reda på att detta har blivit nerlagt. Här står inget om att polispatrullen från Ystad som var på plats också var med i min anmälan. Jag okar inte ens bli förvånad längre.

image

Igår sov jag bort väldigt mycket av dagen som värkte så i min kropp. Idag har jag gjort likadant, kroppen var helt slut. Steg upp efter kl 13 idag och sitter fortfarande i pyjamas. Behöver ta det lugnt och bara vara. Ringde Ystad Saltsjöspa igår och kollade med behandlingar i helgen (lite sent påkommet) men de hade bara imorgon kl 19. Inget kul alls så jag bokade in mig på en heldag den 27/10 istället på höstlovet. Så det får det bli massage i veckan istället. Min kropp behöver avslappning, den är spänd som en fjäder.

Terapi är inbokat för nu behöver jag verkligen få ur mig min frustration men tyärr får jag allt vänta till den 1/10. Blir så när man arbetar och terapeuten är i Malmö. Väl där ska jag boka nya tider som sträcker sig över Hovrättens datum också. Ja ända fram till domen är kommen när julen är på ingående, allt för att överleva det också.

2702 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Kyrkogården, Okategoriserade, Sorg, Terapi, Vägplatsen. Bokmärk permalänken.

4 svar på Dagen efter Bellas födelsedag

  1. Camilla skriver:

    Hej
    Jag har aldrig kommenterat ngt i din blogg men har läst vart inlägg. Jag lärde känna din dotter för flera år sen.
    Varje år har jag skickat sms till nyår o hennes födelsedag. I slutet fick hon t.o.m fråga vem det var från. Haha :). För första ggr ngn sin sen jag lärde känna Bella så skickade jag inget Gott Nytt År till henne förra året. Blev helt ställd när jag precis skulle skicka det.
    Nu va det hennes födelsedag igår o jag kände precis likadant som till nyåret.

    Jag glömde henne aldrig o kommer aldrig att glömma henne. För mig va hon en sprudlande tjej. Med många tankar. Med mkt känslor. Inte alltid lätt att vara tonåring, o det va ju i den åldern hon va när jag lärde känna henne.

    Jag har egentligen inget vettigt alls att framföra men vill ändå bara skicka ngt. Jag beundrar din styrka o kommer aldrig att förstå hur det känns o hur du klarar av allt. Jag har min dotter hos mig o hon är 18 år. Även om jag i teorin kan tänka mig hur svårt det måste vara så kan jag inte förstå hur det verkligen är. Jag kan känna din smärta o tårar rinner hos mig ibland när jag blir väldigt berörd av det du skriver.

    Jag vet inte om en bild på din dotter gör dig glad el ledsen men jag har en del på henne. Men en bild som alltid dyker upp i mitt huvud när jag tänker på Bella är Bella i ung ålder som trixar o leker mot kameran. Senare i livet va det svårare att fånga henne med kamera o film då hon inte gillade det lika mkt. Men det är så jag minns henne välkomna mig i hennes liv i ung ålder.

    Tack för att du delar med dig i din blogg o för att jag haft möjligheten att lära känna en ung, glad o otroligt fin o omtänksam människa som Bella. ?

    Många hälsningar Camilla (mille).

    • Jenny Borg skriver:

      Tack för fotona och dina fina ord <3 Jag blir alltid glad när jag får foto på min fina tös. Jag sparar dom alla så skicka gärna fler om du har. Kram ?

      • Camilla skriver:

        Åhhhhh va skönt att höra. Visste verkligen inte. Men efter att ha bollat tankarna fram o tillbaka flera ggr så bestämde jag mig för att det faktiskt är ditt val och jag tror det är personligt hur man vill ha det o känner. Lovar att titta igenom båda mina hårddiskar o se efter vad finns.

        Ta hand om dig o kämpa vidare. Du o din familj o vänner finns i mina tankar.

        Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.