Nytt år och julklappen från den manliga kollegen som gav oss ett gott skratt

Snart är ännu ett år slut och ett nytt börjar. Året 2014 var det värsta jävligaste år jag har varit med om. Först dog min biologiska pappa och 4 månader efter dog Bella. Minns när vi sänkte ner pappa den 18 juni i havet i  Malmö, jag tänkte att nu är det väl ändå dags för lite paus med döden i vårat liv. 2 månader senare begraver vi Bella den 20 augusti. Moster begravdes 21 augusti två år tidigare. Året  2015 begravde vi morfar och det är även ett år där jag har  kämpat för att överleva och gå vidare och det har varit tungt och många uppförsbackar. Jag har inte kunnat hantera sorgen efter min dotter och har inte kunnat acceptera att jag får och ska leva vidare. Att jag får vara glad och göra roliga saker. Att jag måste hitta en acceptans i det som varit och fortsätta leva ett bra liv där mina pågar har mig som ett stöd. Jag måste skaffa mig livskvalitet igen, jag måste lära mig leva mitt ofrivilliga liv och acceptera det öde jag har fått.

Idag är ingen bra dag men för det ska ni inte tro att jag inte har planer och framåtsyftande tankar, för det har jag. Men inga jag delar med mig förrän jag ror dom i land, eller förrän jag är redo att berätta för mer än mina närmaste. Jag ska framåt, framåt och framåt här i livet. Jag har ett val och jag väljer livet, många har inte ens den möjligheten.

Sonen är borta sedan igår och kommer hem imorgon. Då kan jag passa på att sörja lite extra så är jag mer på topp när han är hemma. Jag använder min dag till att ta det lugnt, titta på tv, tvätta och plocka undan lite. Jag har dagar då jag måste tillåta mig att släppa ut lite extra av min sorg.

För att liva upp dagen lite måste jag bara visa den sista saken jag (vi alla) fick i julklapp på jobbet av vår (manliga) kollega:

image

Ja den dagen skrattade vi mycket på jobbet. Jag slog in den igen och tog med mig som en extra julklapp till julklappsspelet bara till kvinnorna i släkten. Moster kom på att hon har en vän som ska pilgrimsvandra nu under året, den stackaren fick denna i julklapp 🙂 Ja denna gåva har gett många ett gott skratt.

 

1666 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Okategoriserade, Sorg. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.