Orkade inte blogga igår, Samir kör in i ett träd

Det värmer när jag får mail om att jag har ytterligare någon som vill följa min blogg. Jag är inte riktigt vän med just den inställningen på bloggen så får ni inga mail, tveka inte att kontakta mig. Meningen är ju att det ska fungera så att ni på ett smidigt sätt får mail om mina blogginlägg.

Torsdag morgon vaknade jag och kände mig kass, tog en treo och körde till jobbet. Fredag vaknade jag ännu lite mer kass och jag visste inte riktigt om jag skulle orka jobba men en treo och ett jäklar anamma så gick det bra. Jag avslutade dagen med en timmes massage i massagestolen som står på jobbet. Körde hem och åt glass för min hals skull (ja okej, för att jag var sugen såklar). Vilade i soffan, tog en treo, lite nässpray och te med honoung. Kände ångesten öka i samband som näsan täpptes igen, ingen bra kombo. Tog nässpray och försökte vila bort ångesten.

Sonen kommer inte hem i tid, ringer och kollar. Han är och handlar presenter till sin lillebror. Halvsover i soffan och in kommer sonen: Jag är inte skadad men jag har inte längre någon bil.
Va fan??? Jag hoppar av sängen och undrar vad som står på. Skäller på honom när allt klarnar. Han har kasat av vägen och smält med ett träd, självförvållat då han gärna drar lite på gasen när det är halt ute när möjlighet ges. Han kom inte snabbt vilket inte går på den vägen som tur är.

image

Jag vet att min älskade Bella också gärna hade kanat med bilen när det är halt ute och att Samir också gjort det i alla år. Zimon, jag vet att du också håller på med sånt. Men nu fick han sig nog en tankeställare och jag fick mig en chock. Men idag har vi pratat om det och jag är bara glad att han inte skadades. Bilen skiter jag i, han får köpa sig en ny. Får jag bestämma så blir det ingen bil med stor snabb motor utan mer en sån som min. En bil med liten motor som man inte kan dra iväg med hur lätt som helst. Ska även snacka med honom om däck, han har allaround och jag har dubbade. Är det kanske bättre med dubbade? Eller? Det måste jag kolla upp. Hur mycket får jag lägga mig i hans liv? OM ni frågar mig: resten av livet. OM ni frågor honom: Aldrig för han är vuxen 🙂

Idag är det soffan, treo och nässpray som gäller. Tänkte försöka passa på att läsa nu när jag ändå inte orkar göra så mycket annat. Jag är tacksam att det ”bara” är förkylning och hals som spökar. Vinterkräksjukan har nämligen kommit till skolan.

IMG_0275

Min fina älskade påg. Min stolthet, mitt allt och en väldigt omtänksam och snäll påg. Bella vakar över honom, hon avgudade sin storebror. <3<3<3

1808 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Änglar, Bella, Okategoriserade, Samir, Trafikolycka. Bokmärk permalänken.

6 svar på Orkade inte blogga igår, Samir kör in i ett träd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.