Försäkringsbolag, terapi, tomatsoppa och stödstrumpor mot min vilja

Hej mina läsare……..

När man bloggar får man emellanåt så fin respons på sina inlägg att man liksom känner att man ska fortsätta blogg även om bloggen kanske inte alltid är så upplyftande. Men detta är ju en blogg om det verkliga livet, den verkliga vardagen och den verkliga människan bakom sorg och saknat av ett älskat barn.

Jag läser själv en del bloggar där ute i cybervärlden. Både för privat bruk och för jobbets skull. Var kan man lära sig mer om inte av de som vet vad de skriver om? De som lever mitt i det som jag söker mer kunskap om?

Kontaktade idag ett försäkringsbolag för att se om jag via dom har rätt att få mer samtalsstöd. Det är ju inte förrän man behöver dom som man får reda för vad man egentligen har rätt till. Nu hade jag som vanligt otur, börjar vänja mig. Min handläggare i ärendet hade gått för dagen 30 minuter innan jag ringde och återkommer inte förrän om två veckor. Nåja, hen behöver säkert sin semester. Nu kunde jag inte få exakt svar utan man vill att jag tar det med hen. Dock var vi överens om att jag när jag ändå är hos terapeuten för ett sista samtal (på Region Skånes bekostnad, dvs jag betalar bara 160 kr) ska jag diskutera med terapeuten om vad hon anser om mitt behov av mer stöd (läkaren anser att behov finns). Om hon anser att behovet finns ska jag be henne om ett intyg. Fick ett inför Tingsrätten som gällde 2015 ut. Så är jag förbered om det skulle vara så att försäkringsbolaget vill göra en utredning. Den korta vägen och de säger helt enkelt nej.

För kännedom så har man vid kris/trauma rätt till 25 tim terapi via remiss från Region Skåne. Man kan gå in på 1177 och leta upp var man skulle vilja gå och så skickas remiss dit. Jag valde en psykoterapeut med erfarenhet av sorg. Man har oftast rätt till 10 betalda terapitimmar via sitt fack  i direkt anslutning till en kris/trauma men det hade jag ingen aning om.

image

Här kommer receptet på den goda tomatsoppan. Jag gjorde en ny omgång idag samt en ny plåt med knäcke så nu är burken full igen.

Här hemma råder tantvarning, har gått med stödstrumpor hela dagen på inrådan av sjuksköterskan jag pratat med. Ja det verkar hjälpa, men hur kul är det? Nåja benen är inte ”trötta” och de liksom inte känns så där svullna och ömma som de brukar göra. På kvällarna brukar jag bara vilja släng upp dom högt på soffan, av trötthet. Eller hur jag nu ska förklara känslan. Får väl investera i ett par stycken så att jag har att byta med. Men imorgon är det fotmassage och massage som gäller, 1 1/2 timme. Kan det bli bättre? Sen hem till brorsan i Malmö och leka med hans dotter. Fina älskade Tilda som ännu inte förstår att kusinen Bella inte är med oss.

Fortsätt kommentera och tipsa mig om ni har lösningar på det jag bloggar om. Just nu skulle jag kunna behöva tips på var man köper stödstrumpor 🙂 Mina gamla har snart gjort sitt efter alla flygresor.

Kram till er alla och ha en härlig helg

2644 visningar totalt 11 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Arbete, Bella, Bloggar, Terapi. Bokmärk permalänken.

9 svar på Försäkringsbolag, terapi, tomatsoppa och stödstrumpor mot min vilja

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.