Att leva med hat tär men jag försöker fokusera framåt

För att visa min bättre sida har jag tagit ett nytt foto dag som visar hur jag kan se ut 🙂

image

Skulle iväg till Ikea med en vän så då fick jag allt hoppa ur pyjamasen och fixa till mig lite. Man kan se Bellas fina kärleksförklaring till mig som numera är tatuerad på min kropp.

image

Det blev både förrätt, varmrätt och efterrätt och allt var lika gott. Dagens fynd blev:

image

Ipadställ till Samir (han har ofta sin i sängen grrrr…..), muggar till Tilda och värmeljus till lyktorna vid Bellas foto som lyser varje dag.

När jag tittar mig i spegeln kan jag ibland förundras över att jag ser ut som mig själv, som den gamla Jenny fast med X antal extra kilo. Hur är det möjligt? Jag känner mig inte som samma person längre. Jag kan heller inte förstå hur det varit möjligt att överleva detta trauma vi har gått igenom. Kan bara konstatera att det gått 1 år och 8 månader och jag lever. Men speciellt lycklig är jag inte och jag kämpar fortfarande med att fortsätta framåt i livet.

Jag lever med ett hat som tär och som jag går i terapi för att lära mig hantera, helst släppa. Jag behöver fokusera på min son och vårt framtida liv och det gör jag. Det är nu knappt 5 månader sedan jag satt i Hovrätten och återigen fick höra aset ljuga. Tack och lov så blev domen den att Tingsrättens dom skulle kvarstå och det rättsliga tog slut. Det var då dags för mig att ta itu med sorgen och fokusera på återhämtning. Det blev möjligt för mig att börja sörja fullt ut. Att bearbeta allt. Jag kan än idag knappt förstå att jag varit med om allt som jag faktiskt varit med om. Det är en fruktansvärd mardröm och jag kan ibland vakna och tro att det faktiskt bara varit en mardröm. Men snabbt kommer käftsmällen som berättar att mardrömmen är sann.

Så jag tar mig friheten att hata aset som dödat min dotter, det fanns inga förmildrande omständigheter och två instanser är eniga. Aset vållade min dotters död och det gör jävligt ont att leva utan henne.

Störst av allt är kärleken och min son är det mest värdefulla jag har idag. Den stackaren får hantera en nojjig mamma som behöver ha koll på var han är. Jag får fortfarande katastroftänk och då måste jag nå honom direkt. Han har ett stort tålamod med mig och samtalen med katastroftänk blir färre och färre. Jag försöker att inte följa nyheterna och eventuella trafikolyckor om han inte är hemma. Allt för att han ska få slippa en nojjig mamma i telefonen. Han är ju faktiskt vuxen och har rätt till sitt egna liv.

Utan terapi, VSFB och Stöttepelarna vet jag inte hur jag skulle ha överlevt. Mitt i all sorg orkar drabbade föräldrar att hjälpa varandra vidare med livet. Där kan man prata om sitt barn hur mycket som helst. Det är så skönt, för det är viktigt för mig att få prata om Bella.

Bella så sörjd och saknad <3<3<3

1570 visningar totalt 1 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Döden, ofrivilligt liv, Stöttepelarna, Trafikolycka, Vikt, VSFB. Bokmärk permalänken.

1 svar på Att leva med hat tär men jag försöker fokusera framåt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.