Länken kommer i veckan

Idag fick jag veta att länken till intervjun på Guldkanalen kommer i veckan. Då kommer jag att lägga upp den här så att ni som missade den men vill höra får en möjlighet att göra det.

I kväll är jag rätt trött efter helgen i Göteborg. Det tar på krafterna att vara omgiven av sorg och snacka om sorg och döden. Men det är också en bra känsla att veta att jag inte är ensam. Samt att det jag gjort, tänkt och känt är normalt och det är många som kan bekräfta att de har gått igenom samma sak. Jag mötte en förälder som ville prata mer ingående med mig om trafikolycka då hens barn hade blivit ihjälkörd på ett övergångsställe. Hen var frustrerad över att det inte hade blivit något rättsligt av det och hen upplevde att polisutredningen inte hade gett alla svar. För att göra en lång historia kort så var hen väldigt missnöjd med det svenska rättssystemet. Ni som följt min blogg vet att jag också är missnöjd. Det verkar inte som att poliserna förstår vårt behov av att få svar på alla frågetecken vid trafikolyckor med dödlig utgång. Jag är väldigt skeptisk till att våra bilar hamnade på skroten innan jag fått svar på några frågor som jag ville ha svar på. Jag är också skeptisk till att det inte låg på någons ”bord” att svara på de frågor jag hade. Man skyllde ifrån sig och ingen hade det som uppgift vilket är ett svar jag inte är nöjd med. Det hade varit mycket bättre om någon hade svarat att det är frågor som man inte kan besvara. Men ingen hade ju koll på om det hade gått att svara på mina frågor för det var ju ingens uppgift att kolla upp det. Jag är i alla fall tacksam för att vi fick en rättegång och att man dömde någon för Bellas död.

Inte en enda gång i helgen har jag gråtit vilket känns märkligt med tanke på all sorg som samlats i samma lokal. Jag har heller inte gråtit idag men känner att något håller på att byggas upp inom mig. Jag känner att det nog snart kommer behövas pysa ut lite känslor.

Planerar inför helgens hälsohelg och har bestämt mig för att ta tåget till Huskvarna. Väskan behöver inte stoppas undan, den behöver bara packas om med lite rena kläder samt yogamatta och myskläder. På fredag efter jobbet ger jag mig iväg igen. Denna gång blir det mindfullness, yoga och meditation samt vegetarisk mat under en helg. En helg jag ser fram emot väldigt mycket.

20150621_205826
En härlig solnedgång i Kroatien sommaren 2015.

1099 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.