Vilken helg…..

Så var helgen över och jag har haft det bra. Föreläsningar, yoga och meditationer.
Att stiga upp 06.30 för ett yogapass hör inte till vanligheten i mitt liv. Men nu har jag prövat det också.
Förstår inte hur jag tänkte när jag började fundera på en sväng till Ullared idag, jag hade aldrig orkat med det.
Jag tycker inte om att köra bil i flera timmar men med paus så har det gått bra både fram och tillbaka till Huskvarna.

Nu blir det sängen och imorgon ska jag blogga mer om helgen och lägga in foto.
För er som har missat det så har jag varit på en kurshelg med Benny Rosenkvist i Huskvarna ihop med 40 andra personer. Så nu har jag provat på det. Nästa helg drar jag till Turkiet och värmen en vecka. Biljett bokad idag, har fått dra i handbromsen och lägga in backen. Bad om (i fredags) och fick tjänstledigt tre dagar så att jag kan komma hemifrån och vila upp mig och ladda på med lite energi. Turkiet var inte mitt första hands val men är man begränsad till viss datum får man ta vad som finns.

Igår skulle vi önska (säga vad vi vill ha i vårt liv) oss något. Min enda egentliga önskan är att Bella ska komma hem igen, att detta aldrig varit sant utan bara en mardröm. Men det går ju naturligtvis inte att önska då det aldrig kommer att kunna uppfyllas.
Vi skulle även önska något för någon annan, jag önskade så klart något till Samir.

image

Min älskade hästtjej, så älskad och så saknad. Snart 1 år och 9 år sedan hon dog. Sen den dagen är livet skit.

1085 visningar totalt 2 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.