Idioter i trafiken finns det gott om

Min älskade son har det varmt och bra i Libanon. Resan gör honom säkert gott efter allt elände han har fått vara med om de två sista åren. Om jag saknar honom kan jag bara titta på skorna som står mitt i ingången 🙂 Eller så kontaktar jag naturligtvis honom, min fina omtänksamma son vet att mamsen har lite extra kontrollbehov nu för tiden men hon har bättrat sig. Därav hans tålamod med henne 🙂
image

Jag får nu möjlighet att öva på att bo själv igen. Jag har aldrig förutom 6 månader (de värsta månaderna i mitt liv, jag ville inte leva, Bella var död, jag flydde hemmet och sov hos Samir, mamma eller moster) bott helt ensam men vet att jag kommer göra det inom snar framtid och jag vet att jag kommer klara det. Bella sov hemma i veckorna innan hon en dag bara försvann. Jag hade liksom aldrig hunnit komma till den fasen i ens liv där alla barn har flyttat hemifrån. En fullständigt oförklarlig trafikolycka tog henne ifrån oss. Till och med poliserna anser att den inte borde ha skett, den hade kunnat undvikas. Men ack nä….. Det finns idioter där ute på vägarna som inte har respekt för andra människors liv och utsätter andra för fara. Senast idag såg jag en sån idiot som med sin cross (vuxen man) försökte köra ifrån polisen, han lyckades inte. Tur att han inte hann skada någon via sin vansinnes färd.

I veckan har jag gjort lite mer inköp och ännu ett paket med böcker har anlänt från Bokus. Nu behöver mitt visakort vila sig lite såg jag på kontot. Men snart kommer nya pengar och det är faktiskt bara semester en gång om året.

image

Ny väska, lite te och en smart behållare för min fil och musli om jag vill ta med mig till jobbet till exempel. Ska försöka bli sundare med min mat. Ätstörningen har jag rätt bra koll på nu känns det som. Snabbmat undviker jag och det blir mycket sallad nuförtiden. Ännu en omelett med chevreost, mums. Min nya favoriträtt. Smakar bättre än det ser ut.

image

Städning och tvätt står på att göra listan. Men som tur är så har jag fullt upp med annat. Har ingen lucka i kalendern för såna tråkiga saker just nu.

I två år har jag nu  varit tvungen att leva utan min älskade Bella, mitt liv är inte längre helt. Gråten tillhör min vardag, ångesten likaså. Det är omänskligt att behöva överleva sina barn. Jag har förmånen att ha en son kvar men lever med ständig oro att jag ska förlora honom också. Jag älskar min son lika mycket som min dotter. Men min dotter får jag aldrig mer krama om och det gör fruktansvärt ont.

1097 visningar totalt 3 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Okategoriserade, Resor, Samir, Självmord, Sorg, Trafikolycka, Vikt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.