Huvudvärk de lux, saknar min tös

Igår kom jag hem väldigt sent och gick och la mig direkt. Har en envis huvudvärk sedan ett par dagar. Tillslut gav jag upp och idag fick jag lindra den med treo. Börjar känna mig kass och då är det treo som gäller för att få ork och energi till att jobba. Jag mår bäst av att jobba och ha rutiner så att jag inte får för mycket tid över till att grubbla. Tog jobb med mig hem men inser att det är soffan som gäller ikväll. Te, honung och lite stulen choklad från sonens rum lindrar det mesta. Tror minsann att sonen har smittat mig, han hostar och är halvkass han med. Skönt att det är fredag imorgon.

Fick tag på polisens avdelning som skickat utredningen till mig och de hade helt enkelt missat att skicka allt. Men nu är det på väg, de dokument jag saknade. Bara sammanställningen kvar som jag ska göra och så ska jag ha tag på domstolsbesluten också så att även de kan skickas med i pappersform. Fixar i nästa vecka, blir till att ta kontakt med Tingsrätten och Hovrätten. Allt är offentligt så det blir inga problem att få tag på dom.

Det är så illa att om du utsätts för ett brott måste du ha ork och energi för att få den hjälp som du har rätt till. Helst ska man ha en jäkla massa pengar också har lärt mig, annars blir du begränsad. Alternativt ska du känna någon advokat/jurist/domare. Jag fick veta av polisen att man inte fick målsägarbiträde i ett ”sånt här ärende”, men det får man visst det. Tack och lov för Brottsofferjouren som hjälpte mig med mycket under det år som det tog från utredning till domstolsbeslut. Tack och lov för att det finns människor som arbetar ideellt med sånt. Utan min kontaktperson vet jag inte hur jag hade klarat mig, hen röjde hinder och kunde berätta för mig hur allt fungerade inom rättsväsendet. Hen var med mig vid båda rättegångarna. Hen ringde mig både inför och efter rättegångar och ringde när domstolsbesluten hade kommit. Allt för att se hur jag hade det och om det var något jag undrade över eller behövde hjälp med. Den personen kommer jag alltid att minnas.

Jag är fruktansvärt tacksam för att jag har en sån fin och go son. Han är mitt allt, mitt liv och den som gör livet värt att leva. Sen har jag fina goa Zimon också. Bellas pojkvän som valt att stanna inom familjen/släkten till vår stora glädje.

Flera bilder på en plats 29 sept

Min fina Bella som togs ifrån oss, så full av liv och kärlek. Precis i början av sitt vuxna liv med en massa framtidsplaner. Så älskad, saknad och sörjd. Varje dag är hon i mina tankar, varje dag snackar jag med henne och pussar hennes foto. Det gör ont att förlora sitt barn.

1154 visningar totalt 3 visningar idag
Facebooktwitterpinterestmail
Facebookrss

Om Jenny Borg

Mamma till två barn, en son och en dotter, som en dag fick ett brutalt uppvaknande av hur sårbart livet kan vara. Sommaren 2014 hände det som jag aldrig trodde skulle hända mig. Min dotter dog i en trafikolycka två månader innan sin 20-årsdag. Sedan den dagen lever jag ett ofrivilligt liv med bara ett barn här på jorden, min son Samir. Mitt andra barn, Isabell, har jag på andra sidan så numera är jag även en änglamamma. Jag är tacksam för att jag får fortsätta vara en del i Zimons liv, Bellas pojkvän. Nu måste jag lära mig leva ett nytt liv, ett liv jag inte själv har valt, ett liv jag inte vill ha. För livet jag själv har skapat finns inte längre. Mina två barn är min stolthet, mitt liv och det mest värdefulla jag har. Mina barn är båda lika mycket älskade men idag får jag visa min kärlek på olika sätt till dom. Ingen skulle behöva överleva sina barn. Denna blogg kommer att handla om min väg tillbaka till livet, ett liv med livskvalitet. Jag vill inte bara överleva, jag vill leva. Om du vill kan nå mig på Jenny@mittofrivilligaliv.se
Det här inlägget postades i Bella, Samir, Sorg. Bokmärk permalänken.

1 svar på Huvudvärk de lux, saknar min tös

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.