Efter dagens besök hos tandläkaren så blev det ett stort hål i plånboken. Så denna månad får jag hålla lite hårdare i slantarna.
Har berättat för min son om mina planer att köpa mer på IKEA. Han kontrade med att han glömt berätta att han ska resa utomlands precis då. Han är för go min påg. Men mamsen vinner alltid striderna om vem som ska montera ihop varorna, som tur är ?
Pratat med en nydrabbad mamma och det hjälper mig att få hjälpa henne. Så fungerar det i VSFB, vi finns där för varandra. Det har nu gått 2 år och 8 månader men jag behöver forfarande få prata om Bella. Få berätta min historia i detta efterliv. Samtidigt som jag även behöver höra från de som varit med längre hur de klarar av att hantera sorgen och saknaden i livet som blev.
Jag tycker fortfarande inte om frågan hur jag mår. Hur ska jag någonsin kunna säga att jag mår bra? Och verkligen mena det? Jag föredrar frågan: hur har du det? Då kan jag svara att jag har det okej. För jag har överlevt, det beviset finns ju här på min blogg. Jag har börjat leva, inte bara överleva. Jag har ett liv som är okej men bra är det inte för Bella saknas mig varje dag.
Jag berättade igår att jag tror på ett liv efter detta och det ger mig styrkan att orka med mitt liv. En dag får jag träffa Bella igen. Men först ska jag leva mitt liv här på jorden. Att tro på ett liv efter döden var också det som stjälpte mig oktober 2014. Jag tänkte att om jag bara dör så kommer jag till Bella, så är hon inte längre ensam utan sin familj. Jag är inte längre rädd för döden men jag ska inte dö än.
Jag blev livsledsen när Bella dog men jag sökte hjälp. Att förlora henne är det mest jävliga jag har gått igenom i mitt liv. Det gjorde och gör fortfarande ont. Men sorgen har blivit lättare att hantera, jag är längre och längre där uppe på berg- och dalbanan innan det går nerför igen och jag kanar rakt ner i minnenas arkiv.
Sorgen är inte längre så fysiskt smärtsam, kroppen värker inte längre. Min ätstörning har jag fått kontroll på. Ändrad kost gör att jag sakta har gått ner lite. Jag gick först ner ett par kilo och sedan upp desto mer när livet rasade. Jag ska fortsätta att gå ner igen och ska inom kort prova på att träna lite. Jag ska återta kontrollen över mitt liv och min kropp, för min egen skull, för mitt välmående.
Saknar min fina tös ?❤️?❤️
